Paris 13/11.

Detta är den ”sociala instabilitet”, som miljörörelsen och andra aktivister under 20-talet år varnat för skulle komma i kölvattnet av den gigantiska biosfäriska utarmning som vår civilisation ägnat sig åt sedan 1900-talets mitt.

Uppgiften att i en kort text som denna teckna en fullödig bild av tidens händelser är omöjlig. Men att i det här läget inte våga sig på att generalisera en smula för att kunna se de stora dragen vore direkt farligt: Attentaten i Paris har direkta kopplingar till IS, Syrien och den på vissa håll förfelade arabiska våren. Idag har detta folkliga uppror i det allmänna förenklande mediebruset förvandlats till en klassisk saga om ett folk som med krav om frihet och jämlikhet reser sig mot sina förtryckare. Att gnistan som hette akut arbetslöshet och ständigt stigande matpriser spelade en minst lika viktig roll i att tända denna interkontinentala brandeld, det verkar mer eller mindre ha tappats bort. Och att denna arbetslöshet och de höga priserna på mat hade en direkt koppling till 2008 års ekonomiska kollaps, det hör man väldigt sällan någon prata om i den etablerade debattens rum.

Vad var det då som orsakade krisen -08? Jo, bristande resurser. Att planetens tillgångar helt enkelt inte räckte till, vid den tiden formulerat som ”rekordhöga råoljepriser”. I den allmänna framställningen blev detta alltså till en simpel fråga om priser. Väldigt få – om några – debattörer vidrörde det faktum att dessa höga priser berodde på att tillgången helt enkelt inte längre kunde matcha efterfrågan. Kort sagt: Det fanns för lite olja för att hålla världens ekonomi igång.

Naturligtvis finns det fler faktorer än denna att väga in i en så komplex fråga som den om vad det är som orsakar internationell terror och frontlös internationell krigföring, men detta är ett mycket viktigt spår, och det glöms dessvärre mer eller mindre konsekvent bort.

Vad händer när de stora asiatiska glaciärer som förser miljarder med människor med vatten smält bort? Vad händer när förlusten av den biologiska mångfalden och klimatförändringar omöjliggör mänskligt liv på landområden som dittills rymt ytterligare miljarder? Vilka krig och folkvandringar leder inte det till? Och hur solidariska kommer vi att vara med offren för allt detta?

Folkvandringstiden (370-600 v.t.), sådan den presenteras i skolböcker, berodde på hunnernas rörelser i öst, vilket fick deras pressade grannar goterna att välla in över Europa, en process som påstås ha spelat en avgörande roll i det Västromerska rikets fall. Berättelsen är precis som denna artikel en förenkling, men ur ett strängt faktiskt perspektiv inte desto mindre sann. Låt oss tala om de stora rörelserna i vår tid, låt oss vara proaktiva.

- Johannes Söderqvist

Först publicerad i Landets Fria Tidning.